Beskrivning

Riccardo Bandiera, född 1973, är en italiensk fotograf som bor längs den pittoreska italienska kusten mellan Genua och Nice. Med en teknisk bakgrund är han nu en erkänd medlem av TAU Visual. Bandiera har presenterat sina verk i konstutställningar i stora städer som Barcelona, Bryssel, Rotterdam, Arles, Turin, Genua, New York, München och Milano, både i grupp- och separatutställningar. Som författare till fotoboken "Essenze Invisibili", publicerad av Danilo Montanari, ger han synlighet till barn med neurologiska syndrom från Ravenna. Hans fotografiska verk har prytt omslagen till "Il Fotografo" och "ClickMagazine" och har publicerats i välkända tidskrifter som den australiska "Stolen", "Fluffer", Elegant Magazine, "Chaffey Review", "It's Different Magazine", "Pretty Vacant" och "FotoCult". Serien "Hiraeth" har fått sitt namn från ett gaeliskt begrepp som undviker direkt översättning. Det representerar en känsla av bitterljuv melankoli, en plats att återvända till som fungerar som en viktig referenspunkt för framsteg. Denna serie undervattensfotografier är en fängslande samling som fångar den flytande, eteriska skönheten i mänskliga former i vatten. Bilderna visar figurer som verkar sväva i en lugn vattenbalett. Ljusspelet genom vattnet, kropparnas och bubblornas förvrängning och sammansmältningen av tyg och mänsklig form bidrar till en drömlik stillhet. Dessa konstverk kan framkalla känslor av frid, ensamhet och en koppling till naturen och utforskar teman som flöde, transformation och den känsliga balansen mellan ljus och skugga. Användningen av vatten både som lins och duk ger en ytterligare nivå av djup och komplexitet och bjuder in betraktaren att reflektera över samspelet mellan mänsklig form och det omslutande elementet vatten. Serien "Nantes lubricis pelagi" skapades 2021. Titeln betyder "Simma i stormiga vatten" på latin. Med denna serie fångar Bandiera frånvaro och förlust. Han föreställer sig dessa simmare i en miljö som påminner om vatten, med referenser till havet och simrörelser, ömtåliga och melankoliska, men vattnet, deras naturliga element, är aldrig riktigt närvarande. Gränserna mellan dröm och verklighet suddas ut, och skarpa detaljer mjukas upp med impressionistiska tekniker. Den återkommande användningen av oskärpa skapar en intim och meditativ atmosfär, som uppmuntrar betraktaren att se bortom de avbildade scenerna och dyka in i de känslomässiga och symboliska betydelserna som ligger under ytan. En subtil färgpalett och ljus- och skuggspel bygger en sammanhängande estetik som betonar varje bilds unikhet samtidigt som den lyfter fram seriens kollektiva vision. Bandiera tar upp teman som självreflektion, transformation och människans medvetandes flytande natur, där varje fotografi fungerar som en tyst dikt som mjukt uppmuntrar självupptäckt.